Uppvärmning med bergvärmepump

Förutom jordvärme använder många systemägare bergvärme för att utvinna den värme som finns lagrad i marken för sin bergvärmepump. Det finns flera skäl till detta.

Hur fungerar bergvärme?

För att få tillgång till denna värmeenergi måste ett eller flera borrhål borras i förväg. Kollektorslangar monteras i borrhålen i kollektorerna cirkulerar en köldbärare (frostbeständig vätska) som tar upp den värmeenergi som finns lagrad i marken och överför den till bergvärmepumpen. Den senare använder denna värme för att förånga ett köldmedium.

Därefter följer den kompressionsprocess som är typisk för värmepumpar. I denna process komprimeras det avdunstade köldmediet tills det når den temperatur som krävs för att användas för uppvärmning och tappvarmvattenuppvärmning. Du kan läsa mer om hur processen fungerar i detalj i avsnittet Hur en värmepump fungerar.

Bergvärme kräver inte att hela gården grävs upp

Ett av de viktigaste skälen till att använda bergvärme är det mycket begränsade installationsavtrycket. Själva borrhålet är knappt bredare i diameter än en CD-skiva. Det enda som behöver utrymme är fordonet som utför borrningen. En annan fördel med bergvärme är den höga effektiviteten året runt, som uppnås genom den konstant varma temperaturen djupare i marken.

Hitta rätt borrlängd

På cirka 15 meters djup är temperaturen ganska konstant under året och fortsätter att öka ju längre ner du borrar. För att en bergvärmepump ska fungera effektivt bör källan ge högsta möjliga temperaturer. I praktiken sänks geotermiska sonder till ett djup av ibland flera hundra. Den slutliga längden på borrhålet beror på värmebehovet och bergets värmeledningsförmåga. Alternativt kan flera borrhål användas i stället för ett. Man måste se till att inte för mycket värme utvinns ur marken på vissa ställen, annars finns det risk för dålig verkningsgrad och i värsta fallskador på kollektorn.